Sundarbans djur

Så var det dags för de utlovade djurbilderna. Vi såg ju varken tigrar eller krokodiler, men vi såg en varan! Dryga metern lång simmande den i vattnet bredvid vår båt.
Och som jag nämnde igår såg vi den utrotningshotade asiatiska simrallen (vår guide var väldigt exalterad och berättade om en grupp västerländska forskare/filmare/liknande som åkt runt i en vecka och letat utan att sett någon).

Ödlan

Varanen

Utterfamilj

Kungsfiskare

Och slutligen, den asiatiska simrallen!

Ofrivillig fotomodell i Sundarbans

Sista dagen på båten påbörjades med en morgonpromenad före frukost (vi hade blivit utlovad pannkakor när vi kom tillbaka så ingen klagade över att gå några km på tom mage (tja, en stannade kvar och sov..)).
Alla ställen man får gå av på i Sundarbans är tydligt markerade och gud nåde den turist som går fel - här är allt välordnat och tydligt markerat. Säkert är det inhägnat också så inga tigrar kommer i närheten... :P
Det var runt hundra bengaler på vår väg och vi får finna oss i att vara de mest exotiska djuren inom räckhåll. Folk står öppet och fotar eller ännu värre filmar oss när vi går. Det här är inget ovanligt beteende i Bangladesh/Indien så jag var tvungen att googla lite varför. Det här kom jag fram till (det finns säkert både bättre och fler förklaringar):
Bangladesherna/indierna har fått lustiga idéer om vitas vackerhet, framgång och lycka tack vare (eller snarare på grund av) att britterna koloniserade stället för över hundra år sen. Numera tar de kort för att visa hemma hur vita vi är, hur lite vi har på oss (är det 30-40 grader ute så är det..) och för att skryta med att de känner vita människor (såg någon som skrev att en del lägger upp bilderna på facebook). Lucky me! Fotomodell. Det hade ingen någonsin kunnat tro om mig..
Tillbaka till verkligheten. Efter vår promenad vankades de utlovade pannkakorna, som smakade bra med lokal honung och banan. Sen startas motorn och vi vänder tillbaka till Khulna. Vi kör längs en liten flod och får se en varan och diverse fåglar - inklusive den utrotningshotade asiatiska simrallen. Bilder på djuren kommer imorgon :)
Vi passerar Mongla som är staden innan och lagom efter middagen är vi framme i Khulna. Någon timme senare är det dags för oss att bege oss till vår nattbuss. Vi åker med ett av de bättre bolagen (greenline - all the way first class), och ni kan ju föreställa er hur mindre hela de andra bussarna är. Vi fick iaf en Scaniabuss!
4.20 vaknar vi i Dhaka, nästan tre timmar före beräknad ankomst. Eftersom vi inte ville väcka vår chaufför (som skulle kommit kl. 6) så tog vi en CNG (tuk-tuk) hem.

Bengaler på beachen

Morgonpromenad

Intressanta träd/rötter på vägen

De fick nog en bra bild med tio vitingar i bakgrunden.
Som hämnd postar jag bild på dem :D

Vår träbåt är den nere till vänster utan folk i.

Mongla - staden söder om Khulna.

Lastkaj.

Nattbussen hem. Fin gammal scaniabuss.

Inuti bussen. Sov bra i min stol som gick att fälla och med
"benstödsplatta".

Båt och bad i bengaliska viken

Vi blev väckta klockan sex och halv sju var hela gänget nere i träbåten för en två timmars lång båttur före frukost. Solen har precis gått upp, partybåten bredvid ligger tyst och spöklik borta i morgondimman, själva far vi in i en av de smala åarna. Vi sitter helt tysta och hoppas på så sätt locka fram några tigrar. Vi ser rådjur och mängder av fåglar (olika sorters kungsfiskare). Efterhand lättar dimman och solen bryter igenom. En timme in i båtfärden stannar vi och bjuds på vatten och kakor. Sen är det dags för samma väg tillbaka.
Tillbaka på båten väntas frukost; omelett, nybakade roti, bananer, honung från Sundarbans och kaffe och te.
Efter frukost är det dags att landstiga för första gången och vi blir utlovade att få bada i bengaliska viken. Vi ankommer en strand med mängder av småkrabbor. Den svarta sanden glimmar väldigt metalliskt. Efter fyra km på stranden får vi vårt efterlängtade bad. Vattnet är grumligt och botten blir mjukare och mjukare ju längre ut man går. Jag nöjer mig med ett snabbt dopp, men ett par av killarna simmar en bit längre ut.
Sen går vi en bit till på stranden innan vi viker av inåt land.
Djungeln börjar med mängder av gamla plastflaskor. Vår guide säger att det är de inhemska turisterna som skräpar ner (det finns inte så många papperskorgar här i landet), vilket jag finner lite ironiskt eftersom utlänningar betalar ganska mycket mer inträde i nationalparken.
Djungeln är mest som en strandskog/lövskog och vi ser inte heller så många djur. Vid ett utkikstorn får vi i alla fall syn på en ödla.
Tillbaka på båten väntar lunchen. Sen är det fri tid fram tills eftermiddagen. Runt fyra är det dags för nästa båttripp och vi stiger ner i träbåten igen och far in i en ny åmynning. Det är tyst och djungelns ljud når oss. Vi ser fler fåglar och rådjur. När solen går ner återvänder vi till båten och snart vankas middag.

Morgondimman har precis börjat lätta
och solen tittar fram.

Fågel (någon sorts kungsfiskare?).

Vår båt, ML Bonbibi.

Vi har med två beväpnade vakter, ifall vi blir anfallna av
djungelns djur.

Djungeln..

Eftermiddagsbåtturen.

Fiskebåt.

På väg tillbaka i solnedgång.

Let the tigerjakt begin!

På morgonen dagen efter beger vi oss ner till färjeläget för att åka med Guide Tours båt ML Bonbibi. Vi åker ut med en platt träbåt till vår båt som ligger lite utanför hamnen. Sen börjar resan söderut, mot Sundarbans och de förmodade tigrarna. Vi stannar ganska snart för att besöka ett flytande lärocenter om delfiner - en delfinbåt. En västerländsk kvinna ombord berättar om floddelfinerna och om hur räkindustrin påverkar dem. Tydligen fiskar man upp alltför många räkyngel som får växa upp i odlingsfarmar.
Efter ett tag och med god mat (räkor såklart!) så ser vi räkfångarna i stor skala. Det är hundratals blå nät som är uppspända mot vattenströmmens riktning så ynglen ska fastna.
Vi svänger in på en ännu mindre flod och nu börjar djungeln på riktigt. Vi får en rovfågel efter oss, en ståtlig brun och vit örn, och vi ser vildsvin och rådjur på strandkanten. Inga tigrar. Vår guide berättar att under hans sex år som guide har han sett fyra tigrar så oddsen är klart emot oss.
Efter en intensiv solnedgång blir det riktigt mörkt och vi ankrar nära en annan båt. Där visar det sig vara världens fest. Vår guide berättar att om man stör djungels tystnad och blir påkommen blir det böter på 10'000 taka (850kr). Vi iakttar den andra båten med en medhavd kikare. Vi hör bara banglamusik och ser bara män ombord - vilken fest!

Hamnen i Khulna.

På väg till vår båt - längst till vänster i bilden.

Sista byn innan djungeln börjar.

Vackra blå räknät i det annars bruna vattnet, tyvärr inte
hållbart för ekolivet.

Rådjur, men ingen tiger.

Solnedgång från båten.

90kr för 8 timmars försening och 11 timmars tågresa

Vi har varit iväg på semester ett par dagar så nu de närmsta dagarna kommer jag skriva om resan. Sen är det dags för nästa semester!
Men den här gången åkte vi till Khulna för en båttripp i Sunderbans.
Tåget skulle gå runt halv sju på morgonen, men efter en stund fick vi reda på att tåget skulle gå först efter elva.. De skyllde på motorproblem hos loket som var på väg tillbaka till Dhaka från Khulna. Så vi åkte hem igen. Var tillbaka på stationen vid elva. Inget tåg i sikte. Nya prognoser hela tiden. Till slut var klockan runt halv två och vi får höra att det är massa regeringsmänniskor som ska med och de kommer bli skitsura om det inte går före två, vilket tydligen gav resultat för strax innan två rullar tåget in.
Tåget gick ju inte särskilt snabbt, och det var många småstationer längs vägen (som inte heller var den närmsta pga de stora floderna Ganges/Padma och Brahmaputra/Jamuna - det finns typ bara en järnvägsbro över varje) och vi fick vänta på flera mötande tåg, så resan tog en timme längre än väntat. Man kan ju inte direkt klaga på SJ längre :P
Vi körde över Jamuna på en nästan fem km lång bro i snigelfart, men det var häftigt att se en flod som var så enorm. (För att jämföra så är öresundsbron åtta km, plus en tunnel på fyra km.)
Vi var iaf på hotellet runt ett på natten, så det blev några timmars sömn innan vi skulle gå upp igen vid sex för att åka till båten sju.

Dhaka Airport station (det finns en större nere i downtown)

Tågstationen från utsidan

Undrat var dina jeans kommer ifrån? De hänger iaf på
tork här en bit utanför Dhaka.

Första klass (nu med AC)

Te på banglavis, svart med mycket mjölk och socker

Risfält. Husen i är uppbyggda på små kullar för att klara
av monsunregnen som kommer om några månader.

Jamuna. Bostättning på en ö mitt i
floden. Floden som heter Brahmaputra
byter namn till Jamuna i Bangaldesh.

Regn, te och tillbakablick på tygmarknaden

Idag regnar det i Dhaka. Det passar mig bra, jag har en inlämningsuppgift till ena kursen imorn och ett skypemöte ikväll med andra kursen.

Så eftersom det inte händer så mycket här (och jag antar att ni inte vill läsa en halvfärdig inlämningsuppgift) så lägger jag upp lite bilder från förra året då jag var på besök i Dhaka (ja, jag kommer göra så här fler gånger när jag har pluggperioder och inte är ute och gör saker).

Bilderna visar en tygmarknad, ute var det +35 grader och inne nästan ännu varmare. På några ställen fanns AC, men långt ifrån alla.

Brunch på amerikanska klubben

Ja, man måste gå igenom en metallbåge för att komma in, och ja, de kollade igenom min handväska eftersom det pep, men nej, jag slapp kroppsvisiteringen.
Amerikaner och brunch passar bra ihop, så idag gick vi till amerikanska klubben några kvarter bort. Priserna var i dollar (fast vi betalade med taka), men det var ändå billigt, pannkakorna kostade $2 (om jag inte minns fel), bagel för $1; ibland är det skönt att bo utomlands!
Visst, jag börjar bli bortskämd och tyckte det var lite kallt att sitta ute i t-shirt när det "bara" var 24 grader, men det blåser och är molnigt - inser att jag aldrig kommer klara en svensk vinter med -20 igen (inte utan att se ut som en michelingubbe) :P

Amerikansk frukost: eggs benedict, chocolate chip
pannkakor, bagel med creem cheese, cinnamon roll,
ananasmoothie, jordgubbsmilkshake.
För två (så ni inte tror jag ätit allt själv)

Frusen yoghurt/alla hjärtans dag

Här i B'desh tas alla hjärtans dag seriöst. Det har varit massa annonser senaste veckan i tidningen och många av restaurangerna här i Gulshan/Banani har lottat ut diamantringar, hotellövernattningar, fotosessioner, etc bland kunderna. Det har varit 14% rabatt i många affärer, och det är pyntat med hjärtan (både pappersgirlanger och ballonger) överallt. Floristerna säljer mängder av rosor och andra röda, rosa och vita blommor. Väldigt väldigt mycket rött och hjärtan överallt.
Igår åkte vi till stadsdelen Banani (på andra sidan sjön) - som är lite som SoHo/SoFo, massa små trendiga och ibland dyra (med banglamått mätt, typ samma priser som hemma i gamla Svedala) butiker, caféer och restauranger. Vi var i Banani för någon vecka sedan för att äta middag och fick då syn på Yo Berries, ett café med mestadels frusen yoghurt. Fast det passade inte som middagsmat så vi gick då någon annanstans.
Så igår så var vi i Banani lagom vid fikatid och jag blev inte alltför besviken (förutom att smaken cheesecake var slut).

Frusen yoghurt

Yo Berries i Banani

Klädutförsäljning på Nordiska

Idag på förmiddagen var vi på klädutförsäljning på nordiska klubben. H&M säljer överblivna kläder och pengarna går till behövande barn. Alla plagg 150 taka (12,50kr) stycket :)

Kön in till Nordiska.

Inne. Mängder av bord med kläder i högar. Folk som trängs
och drar i allt de ser. Många storlekslappar bortklippta och
tvättråden saknas.

Mina fynd. 12 plagg för 150kr :)
Det fanns mest basplagg så därför blev det som det blev.

Parakiter

De här söta parakiterna överraskade mig en morgon när jag satt och läste. De var precis utanför fönstret, det finns någon pinne och hänger lite sladdar där och det verkar fåglarna gilla. Som tur var hade jag kameran i närheten, fast när jag kom närmre flyttade de en bit bort till en palm.

När de små rackarna börjar vänja sig vid kameran och inte flyger iväg så ska jag fixa bättre bilder..

Såg den/de först utanför fönstret..

..för att sedan fly(ga) till palmen bredvid när jag försökte ta
en bättre bild.