Saturday, 9 November 2013

Maputo

Vi välkomnades tillbaka till Maputo från norra Moçambique vid 22-tiden med ett hejdundrande åskväder, det var lätt en blixt per sekund och regnet bara öste ner. Taxin som tog oss från flygplatsen körde igenom en mörk stad, där invånarna samlats i små barer, en del täckta med presenningar för fönsterna - det var ju trots allt fredag kväll. Själva var vi trötta, så det blev sova direkt.
Dagen efter gick vi runt i de äldre delarna av Maputo.
Maputo från hotellet

Marknaden

Marknaden utifrån

Tågstationen är ritad av en partner till Gustave Eiffel..

.. och ja, den kändes fransk!

Borggården på fortet, till höger i bilden syns ett
bröllopssällskap som ska ta sina bröllopsbilder
(någon i brudparet måste jobba för militären för att tycka
att det är romantiskt att fotograferas med kanoner...)
   

Norra Moçambique

Uppe i norra Moçambique ska de bästa stränderna finnas, så från Ilha de Moçambique åkte vi upp mot Pemba (med lokalbuss), där vi bokat in oss på Ulala lodge, ett ställe med fyra "rum"/stugor. Här tog vi det mest lugnt; läste, solade, badade, åt (det är ett franskt par som äger/driver stället).
Utsikt från vår stuga

Stranden

Strandliv?

Boende (vi bodde i den vänstra)

Vi gick upp halv fem en morgon för att se
soluppgången. Här är resultatet.

Ilha de Mocambique

Uppe i norra Moçambique ligger detta UNESCO världsarv där araberna slog sig ner långt innan Vasco da Gama lyckades hittade dit 1498. Portugiserna byggde ett kapell (som anses vara den äldsta europeiska byggnaden på södra halvklotet, enligt wiki), ett fort och en stad med hus av sten (som till stora delar står kvar). Ön är något av en smältdegel av afrikanska, portugisiska och arabiska influenser.
Barnen på ön skriker arunja efter oss, vår guide förklarar att det betyder vit turist. Vår cykeltur avslutas nära en restaurang som blir vår favorit, vi äter tomatsoppa och hummersallad.
Dagen efter beger vi oss till Ilha de Goa, en ö en bit bort med en fyr. Vi reser med klassisk dhow och vägen dit är lång, runt en timme. Vi får förlita oss på vind och våra två skepparkillars armmuskler. Vi har ön nästan för oss själva och det är skönt att ta det lugnt, titta på fyren, bada och sola. Efter medhavd lunch bär det av tillbaka. Nu ligger vinden rätt och vi är tillbaka på tjugo minuter (och jag inser att jag borde köpt nya åksjuketabletter innan jag åkte).
Fortet, med kapellet Nossa Senhora de Baluarte i bakgrunden

Inuti kapellet


Moskén mittemot hotellet, som väckte oss med morgonbön

Båtar

Stranden med några mangroveträd

Dhow, med Ilha de Moçambique i bakgrunden

Utsikt från hotellets takterass

Soweto

Soweto. En stad skapad för de svarta under apartheidtiden. En stadsdel med mestadels medelklassbostäder, men också plåtskjul och lyxvillor. Ett område präglat av frihetskamp med både Nelson Mandela och Desmond Tutu som tidigare invånare och med Soweto Uprising 1976 med 10 000 elever som demonstrerade mot afrikaans som undervisningsspråk och som slutade med 200 döda.
Nu kör minibussar med vita turister i området.
Gammalt kraftverk, nu använt till bungyjump

Nelson Mandelas hus

Gatukonst

Mataffär; vem behöver annonsblad när
man kan skriva ut priserna på väggen?

Johannesburg

Johannesburg ligger i Sydafrika största storstadsområde med 4,4 miljoner varav en miljon bor i Johannesburg. Under apartheidtiden (1948-1994) delades befolkningen så att de vita blev kvar inne i stan medan de svarta fick bosätta sig utanför (i tex Soweto). Detta har resulterat i att innerstaden blivit nergången (med ökad brottslighet som följd) och att många västerländska företag har flyttat ut till de "vita" förorterna.
Vi tillbringade i alla fall mer tid än vi trott det skulle gå åt (totalt tre timmar) på det intressanta Apartheidmuseet, som hade en specialutställning om Nelson Mandela. Verkligen märkligt att ett sådant system har kunnat införas på 1900-talet.

Aparheidmuséet

Gandhi square

en gata

en annan gata med kyrka i bakgrunden