Transsib från Jekateringburg till Irkutsk

Som man kan utläsa av tidtabellen i bilden nedan tar det oss två dygn (på ett ungefär) att åka från Jekaterinburg till Irkutsk. På vägen hinner vi se barrskog, ängsmarker, breda floder, små byar och större städer, björkskog, koltransporter och gummor som säljer läsk, piroger och rökt fisk.

Tågtidtabell: Tåg 20 Moskva - Peking.
Alla tågtider i Ryssland är i Moskvatid.

Tiderna på stationerna i Ryssland är också i Moskvatid. Från Jekaterinburg går
tåget 04.08, men på biljetten står det 02.08 - dvs Moskvatid.

Kupé (första klass), två bäddar.

Stationskiosk.

Ryssland, någonstans mellan Jekaterinburg och Irkutsk.

Gammal fabrik.

Retro i restaurangvagnen.

När vi närmar oss Bajkalsjön börjar det dyka upp fiskförsäljare på stationerna,
rökt fisk är (tydligen) en lokal specialitet.

Det blir också långt många fler koltransporter ju längre in i Sibirien vi kommer.

Stationen i Irkutsk. Två dygns tågresa är över!

Men vad äter man i Ryssland?

"Men vad äter man i Ryssland? Och på tåget?" frågade flera när vi kom hem. Då så, här kommer några matbilder (tågmaten blir ett inlägg för sig).

I Moskva var det populärt med sushi - här lite annorlunda varianter; en med
gurka istället för noriblad, och en med en konstig gräddfilsröra ovanpå.

Man kan också äta kakor..

Många restauranger/caféer hade ett stort urval av
alkoholfria juiceblandningar.

Det finns även "starbucks"liknande kedjor som serverar en uppsjö med
kaffesorter/blandningar och både ryska och mer europeiska bakverk.

Det georgiska köket är också populärt.

På en sovjetnostalgisk restaurang åt vi borsjtj, aladåb och sillsallad och
sköljde ner det med rysk läsk/öl.

I en klassisk rysk kantin med lite enklare mat;
biff och potatis och kyckling och ångkokta grönsaker.

Smakprov från det burjatska köket, som mestadels
finns kring Ulan Ude.

Ännu ett smakprov från Burjat - ångkokt dumpling.

Jekaterinburg

Vi kom med tåget västerifrån och lämnade ett varmt tåg för ett kallt och regnigt Jekaterinburg. Trots att vi nu rent är i Asien känns det fortfarande som Europa. Staden är mestadels känd för två saker; dels är det här tsarfamiljen mördades 1918 och dels är Boris Jeltsin född här. Och att vi precis har passerat Uralbergen.

Utsmyckning på stationen i Jekaterinburg.

Stationen från "stadssidan". Ovanför står "Vokzal" som på ryska betyder station,
men ordet sägs komma från engelskans "Vauxhall" (stadsdel i London).

Medan vi var där var det årsdag för mordet på tsarfamiljen, vilket högtidlighölls
kring platsen där det hände. Det var fotoutställning, ceremonier, busslaster med
inhemska turister, poliser och militärer.

Heliga blodets kyrka är byggd på platsen där
tsarfamiljen mördades 1918

Stan är även känd för sin gatukonst

Beatlesmonumentet

Många ryska städer har trådbussar

Jekaterinburg uppifrån en skyskrapa inne i centrum

Inne i en spårvagn

Kiosker vid en spårvagnshållplats

Yeltsin center

Transsibiriska järnvägen med tåget Rossiya

På eftermiddagen kliver vi på tåget i Vladimir. Vi har bokat första klass så vi får en egen kupé för oss två. Våra sängar är längs med långsidorna och med ett bord emellan borta vid fönstret.
Första timmarna går åt till att titta ut och ta kort, orientera sig på tåget, hämta varmvatten ur den aldrig sinande samovaren och göra te. På kvällen äter vi i restaurangvagnen och vi passerar Volga medan vi dricker upp det sista av ölen/vattnet.
När det blir mörkt och vi är trötta är dags att krypa till kojs så vi bäddar om våra sittplatser, går iväg och borstar tänderna på toaletterna i änden av vagnen och så är det dags att sova. Tåget skramlar och först känns det ovant att ligga ner, det känns som om man åker på fel håll. Efter ett tag har man vant sig vid ljuden och tågets skrammel och spontana ryckningar och vi somnar.
Dagen efter passerar vi Uralbergen som så här långt norrut mestadels består av gröna kullar. Vi gör några stopp på vägen och vi kliver av och sträcker på bena. Framåt sen eftermiddag ankommer vi Asien och ett regnigt Jekaterinburg.

Tågstationen i Vladimir

Rossiya, nu bär det av på riktigt!

Vi passerar massa gamla fabriker.

Och många saker som transporteras på tåg.

Restaurangvagnen.

Några betonghus har fått färg på sig.

På kvällen passerar vi floden Volga vid Nizhny Novgorod.

Dagen efter passerar vi fler floder och städer.

Bensträckare. Tåget gör uppehåll på mellan 2-30 minuter.

Landskap.

Fler betonghus.

Stationen i Jekaterinburg.

Suzdal - mysig gammal rysk stad

Den första resan på transsibiriska järnvägen går med ett snabbpendeltåg två timmar åt nordöst, till staden Vladimir. Där tar vi oss direkt till busstationen på andra sidan parkeringen och kommer precis med bussen till Suzdal. Suzdal är en mindre stad (10 000 invånare) med flerta världsarv en timmes bussfärd norrut, och var huvudstad en period på 1100-talet.
Vi hoppar av bussen vid stora torget, och då vårt hotell ligger precis bredvid börjar vi med att checka in. Sedan bär det av ut! Vi äter blinis på ett lite ryskt turistställe med papptallrikar, plastbestick och plastmuggar - tjusigt. Sen kommer vi till stadens kreml och Födelsekyrkan med sina stjärnbeströdda vackra blå kupoler. Idag hänger den ihop med museet bredvid så vi löser entré och kliver in. Inuti är färgerna intensiva; stora målningar med blå bakgrunder och gyllene inredning. Kyrkan känns mindre än den är, men det är verkligen storslaget.
Fortsätter man norrut kommer man till Sankt Euthymius kloster, eller kanske klosterområde (som idag är ett museum). Innanför dess murar finns flera kyrkor, boenden och hus med utställningar om allt från kungaslag till ikoner och gigantiska böcker.
Ett kloster som fortfarande är aktivt hittar man på andra sidan floden som går genom staden, nämligen "Intercession convent". Här gäller det att vara propert klädd och att täcka håret (män slipper täcka håret). Snart ser vi präster i fotsida klädnader gå förbi och någon nunna skymtar också.
Dagen efter beger vi oss tillbaka till Vladimir där vi äter lunch och tittar på stans två kända kyrkor. Sen är det dags att hoppa på det första "riktiga" transsibiriska tåget!

Födelsekyrkans kupoler.

Inuti Födelsekyrkan, observera den intensiva blå färgen.

Utanför Födelsekyrkan hittade vi en mindre stavkyrka.

Genom Suzdal går Kamenka och ger staden ett pittoreskt intryck.

Suzdal är även känt för sina rikt utsmyckade och färgglada trähus.

Inne på klostret till Sankt Euphymius står "Cathedral of the Transfiguration
of the Saviour".

Inuti ovan nämnda kyrka.

"Intercession convent", ett aktivt kloster i Suzdal.

Ett "vanligt" hus.

Marie Himmelfärdskatedralen i Vladimir.

Sankt Demetrius katedral.

Huvudgatan i Vladimir (tittar man noga ser man McDonalds i det högra huset)