Jul i Wien

Wien var ett välkommet avbrott en svensk mulen andra adventhelg. Väl inne i stan väntade mängder av julmarknader, upplysta gator och folk som var ute och julhandlade, umgicks och drack glögg.

Julmarknad på Schönbrunn

Julmarknad på Rathausplatz (med rådhuset i bakgrunden)

Det såldes mängder av julpynt, glögg och annat ätbart.

Konstmarknad med Karlskirche i bakgrunden

Många av butikerna var julpyntade, även Louis Vuitton

Även Stefansdomen var upplyst

Ljusspel inne i Votivkirche

Överdåd inne i Katholische Kirche St. Peter

JJ/Chatuchak market i Bangkok

På helgerna öppnar Chatuchak Weekend Market (eller JJ market) och med över 8000 handlare strömmar det till köpare från hela Bangkok. För att skapa något system i det hela är marknaden indelad i sektioner och gångar och man har försökt att samla likartade varor på samma ställen. Det finns tom kartor över marknaden så man kan orientera sig.
När vi anländer med SkyTrain till Mo Chit-stationen är det mängder som ska av och det är bara att följa strömmen genom en park till marknaden. På utsidan står mängder av små stånd som säljer dricka, frukt och andra energihöjare, men vi dyker in direkt i de halvdunkla gångarna. Vi ser T-shirtar för 20 baht (5kr) och klänningar för 100 baht innan vi virrar oss inåt och kommer till delen för onödiga prylar att ha hemma och vi lyckas köpa en tekanna, men motstår porslinskatter och platsblommor ;). Trots det är relativt tidigt (=förmiddag) så börjar det bli varmt och snart sitter vi på en liten servering med plaststolar och jag tar en iskaffe och får nästan en halvliter sött kallt kaffe med mjölk för 40 baht.

Thaimat och matlagningskurs i Chiang Mai

Sista heldagen i Chiang Mai tog vi en matlagningskurs. Vi blev först körda till en marknad lite utanför centrum, där kocken visade oss mängder av lokala grönsaker. Många av dem påstod han fanns i Europa, och några hade han ersättningsgrönsaker till. Under dagen fick vi bland annat laga fisk/tofusoufflé, pad thai, vårrullar och fiskbullar.

Söndagsmarknad i Chiang Mai

Av en vänlig servitris på ett trevligt lunchställe fick vi tipset att vi skulle göra söndagsmarknaden mellan 17 och 19, då skulle det vara "lagom" mycket folk ute. Så rätt hon hade.

Inne i den gamla staden stänger man av ett par av de större gatorna, och varje söndag slår hundratals små stånd upp med det mesta till försäljning. Vi går ut medan det ännu är ljust, före 18, men det dröjer inte längre innan de ganska rymliga gatorna är fulla med människor och man nästan får tränga sig fram för att få en skymt av vad som säljs.

Försäljning på en sidogata.

Glasfigurer och örhängen.

Matlagning.

Tror de här lamporna finns i hundratals utföranden runt om i världen
(det är inte bara IKEA som "inspireras" av andra).

Japanska (?) glassbullar; utanpå ett segt skal (som gelegodis) och inuti glass. 

Lustiga kalla teer som bjuds i bamburörsglas.

Billig sushi; 5-10 baht (~1-3kr).

Det börjar komma mer folk.

Det är marknad överallt, tom utanför templen.

Mekongdeltat

Någon dag senare klev vi in i nästa turistbuss för att åka på en organiserad tur kring Mekongdeltat. Mekongfloden börjar i Kina och slingrar sig sen igenom Burma, Thailand, Laos, Kambodja innan den till sist rinner ut genom södra Vietnam.
Efter ett par timmar på bussen är det skönt att sträcka på benen och vi stannar vid tre jättebuddhor. Som vanligt med stora grupper så tar det tid att samla alla igen, så vi hinner både se statyerna, templet och ta en fika innan det är dags att köra vidare. En kort färd senare stiger vi av i My Tho där vi byter till en turistbåt. Med den slussas vi runt för att kliva iland på väl valda platser, vi får prova exotiska frukter (bla ananas, vattenmelon, papaya och drakfrukt), vi får rida häst och vagn (typ fem minuter fram och tillbaka på en väg) och vi dricker honungste medan de försöker sälja på oss någon mirakelkräm. Vi får även åka småbåt längs en kanal, men det är fullt med både turister och båtar så det är ganska trångt. Båt i Bangladesh var så här i backspegeln mer genuint.
Vi övernattar i Can Tho. Morgonen samlas gruppen ihop igen (vi blev utspridda på ett par hotell) för att med båt åka till den flytande marknaden Cai Rang. Båtarna signalerar med uppspända stänger vad de säljer; säljer de ananas så hänger det en ananas högst upp på stången. Kanske är vi sena till marknaden, men det kändes som om det var ungefär hälften båtar med varor till försäljning och hälften turistbåtar..
Vi hinner med två stopp till innan vi återvänder till Can Tho. Vi börjar med att få se hur vermicelli-nudlar tillverkas för att sen åka till en fruktträdgård där drakfrukt, durian, mango, papaya mm odlades. Givetvis avsattes det tid för att hinna köpa och äta frukt.
Tillbaka i Can Tho splittrades gruppen, en del skulle tillbaka till Saigon, en del skulle stanna en dag till och några, inkl oss, skulle vidare till Phu Quoc. Vi som skulle vidare blev efter lunch körda till en lokalbuss som tog oss till Rach Gia, en hamnstad, för att därifrån ta båten morgonen efter.

Jättebuddha.

Många mekongturister

Häftig frukt/växt längs vattnet.

Lunchrestaurangen. Här kunde man beställa orm, sköldpadda eller ål.

"Monkey bridge" kallade guiden den här sortens bro byggd i bambu.

Kokoskoletillverkning. Turister och souvenirförsäljning.

Nästan alla busstopp såg ut så här. Butik, restaurang och någonstans bakom allt
var toaletterna gömda.

Flytande marknaden. Enligt den uppstickande stången säljer den här båten
diverse frukt och grönt.

Dryckesförsäljaren lämnar nöjt vår båt och kör vidare till nästa.

Vermicellinudlar på tork. När de torkade något läggs de i en strimlare så de får
mer klassisk nudelform.

Kathmandu

För lite drygt en månad sedan började vi vår treveckors semester i Nepal. Tyvärr var det inte så många hotell som hade bra internet så då blev det inget uppdaterat och efter det har det kommit en hemtenta emellan. Men nu är bilderna på väg!
Det svårt att missa Kathmandu när man kommer till Nepal. Staden är landets huvudstad och här ligger också den internationella flygplatsen. Människorna är till synes väldigt religiösa och här samsas buddhister och hinduer om tempel - det är inte ovanligt att se ett buddhisttempel med den hinduiska elefantguden Ganehsa sittandes bredvid.
Det är inte helt omöjligt att ta sig fram på gatorna i Kathmandu, även om utrymmet delas av all trafik. Men man måste hela tiden vara uppmärksam på bilar, scootrar, fotgängare och små tempel mitt i vägen! Det är ett myller av människor, kommers och tempel överallt.
De flesta turister bor i stadsdelen Thamel, här hittar man turistbutiker som säljer yakplädar, böneflaggor, mässingsföremål och vandringsutrustning (fejkad Northend någon?), men även bra restauranger med västerländsk mat och många hotell.

Typisk gata.

Torg med torghandel.

Butik med vanliga turistsakerna. Nere till vänster sitter Ganesha.

"Vakthundrar".

Klockor vid ett mindre tempel längs en gata.

Det är vanligt med tempel på innergårdar.

Buddha på ett tempel.

Buddhistiskt tempel.

Runt det buddhistiska templet finns flera små statyer.

20 mil hem med bil på 10 timmar: Khulna - Dhaka

Nej, det är ingen bra genomsnittshastighet, 20 mil på 10 timmar. Vi tar det från början.

Eftersom det är för långt att åka från Bagerhat tillbaka på en eftermiddag så stannade vi i den närmsta större staden, vilket är Khulna. Som ni kanske minns har vi varit där innan, nja, i alla fall sovit där. Nu kom vi fram lagom för att se staden en stund i dagsljus.

Stan påminner lite om Dhaka, möjligen är trafiken något mer organiserad, och många av cng:arna (typ tuktuk) kör mer civiliserat.

Vi går en runda genom vad som ser ut att vara centrum på vår karta och passerar gator med skoaffärer, järnvägsstationen, bananhamnen och stora marknadsgatan.

Dagen efter påbörjar vi vår hemfärd norrut mot Dhaka i vår egen bil som plockade upp oss där båten The Rocket lämnade oss. Precis när vi lämnat Khulna står det att det är 189km till Dhaka. Hemma i Sverige skulle det ta drygt två timmar. Här tar det något längre.

Vi passerar fält som är översvämmade efter regnperioden och män som sorterar jute (tänk materialet i julklappssäckar) och vi gör en avstickare till landsfaderns grav (det är hans dotter som är premiärminister nu). Vi stannar en halvtimme för lunch och strax därefter kommer vi till färjan vid Kawrakandi som ska ta oss över Padma till Mawa. Det är planerat att det ska byggas en bro, och jag förstår varför. Det existerar knappt någon organiserad kö för att komma på färjorna över och vi trängs med bussar och lastbilar och andra personbilar som alla tror att de ska smita före oss. Till slut kommer vi på en färja och sen får vi nästan millimeteranpassa oss för att komma in i vår "ruta" så att ytterligare en bil får plats.

Själva färjan tar nästan två timmar (ungefär en mil lång resa), men inlastning och urlastning tar tid.

När vi sen väl kommer in i Dhaka fastnar vi i rusningstrafiken och sitter mest stilla i bilen hela tiden. Men till slut är vi hemma, tio timmar efter vi började.

Bananer i hamnen i Khulna.

Hamnen i Khulna. Längst till vänster syns "bananhuset".

Matmarknad.

Något annorlunda grönsaker än vad man hittar hemma.

Tata-lastbil, målad precis som i tillverkningslandet Indien.

Översvämmade fält. Efter regnperioden är mycket blötlagt.

Nu väntar vi på att få komma ombord på färjan över. Kön är inte särskilt
organiserad och det gäller att lyckas tränga sig.

På vår färja trängs de sista bilarna in. Fast vår färja är egentligen en pråm
och vi har en lotsbåt som styr oss till höger utanför bilden.

Vår färja ser alltså ut ungefär så här, fast vi hade något fler personbilar i mitten.