Så, i samband med att vi lämnade Ulan Bator för Karakorum var vi ute på stäppen. Ute på stäppen bodde vi både i ger och mer klassiskt tält. I ger (eller jurta som det också kallas) bodde vi första natten i en familjs tält, andra natten fick vi en egen "turistger". Tredje natten fick vi ett klassiskt västerländskt tält som vår chaufför försökte resa (det gick till slut, men han satte två (av tre) tältstänger på fel plats - vilket inte gjorde så mycket eftersom det varken regnade eller blåste, men det gjorde att tältduken inte var spänd på rätt ställen). Lunch lagade vår guide i princip när hon blev hungrig (rekordet för lunch var vid 16, och middag efter 22), och på lämplig plats längs vägen.
 |
| Lunchen föregicks av en kopp te och skorna fick vila en stund med. |
 |
| Kor på grönbete vid vårt lunchställe. |
 |
Vi gjorde som andra mongoler för att ta lunchpaus; körde av vägen vid lämplig
"nedfart", över fältet och sen stanna på lagom avstånd från andra. Den
riktiga vägen går vid bron i bakgrunden. |
 |
| Paus längs vägen. |
 |
En ovoo (uttalas "auwa") - en helig stenhög enligt schamanism. Såna här finns
flera längs vägarna och stannar man kan man offra något som vodka, gå tre varv
runt eller om man inte har tid att stanna räcker det att tuta tre gånger
med biltutan. |
 |
En ger (eller jurta). Familjen som bodde här hade solpanel, el till tv
och taklampa. |
 |
| Kvällsmaten - helstekt get - en riktig festmåltid... Magen vände sig upp och ner. |
 |
| Familjen hade två jurtor, en dedikerad för övernattande turister och .. |
 |
| .. en egen som var något mer funktionell. |
No comments:
Post a Comment