Skottland: A82/A830

Många filmer är inspelade i västra delarna av Skottland och visst förstår man när A82 går rakt igenom det fantastiska (och lättillgängliga) landskapet vid Glencoe (bild nummer tre, de två första är på vägen dit). Det är bara att stanna på en av de många parkeringarna, släppa ut en blåmålad Mel Gibson och börja spela in Braveheart, eller en Harry Potter.
Efter körde vi vidare till Upper Ben Nevis car park. Ben Nevis är Skottlands högsta "berg" med sina 1344m, den låg så klart i dimma så den fick vi aldrig se. Vi gick en liten sväng nedanför och sträckte på bena. Innan vi kom till vårt B&B för natten passerade vi också järnvägsviadukten som syns i Harry Potter-filmerna, ligger i själva verket i Glenfinnan (längs A830) på vägen mot färjan till Isle of Skye.

Traktor

Utsikt från bilen

Någonstans kring Ben Nevis

Glencoe

Järnvägsviadukten i Harry Potter..

Skottland: Glasgow (city)

Dagen efter, söndagen, fick det bli resten av stans tur. Stan är härligt genomsyrad av Art Nouveau (eller jugend som det också heter), vilket märks på byggnader, inredningsdetaljer, muséerna, allt (se järnvägsstationen nedanför, vilken otroligt vacker station!). Vilket kanske inte är så konstigt då Mackintosh och Glasgow School verkade här. Det finns en trevlig utställning om dem på Kelvingrove Art Gallery and Museum där bilden med det fina fönstret är taget. Alla huvudena hänger också på muséet, som har en otrolig bredd med allt från Rembrandt till moderna konstnärer, från ett Spitfire-plan till mängder av uppstoppade djur.

Skottland: Glasgow's West End

Vi ankom Skottland en lördag eftermiddag nu i somras. Hämtade hyrbilen och styrde mot Glasgow's West End där vi bokat boende. West End visade sig vara något av bohemkvarter, med många second handbutiker, delis, caféer och nischade restauranger. Att solen sken gjorde det inte värre :)
Vi åt middag på Hanoi Bike Shop, som inte alls lagade cyklar (vilket fick mig att tänka på Monty Pythons klassiska http://www.youtube.com/watch?v=rxfzm9dfqBw) utan god vietnamesisk mat för att sen fortsätta på andra sidan större vägen på en bakgata fylld med små restauranger och pubar!

2009: Småland

Det hyrdes stuga i Småland och jag följde med över en helg. En dag åkte vi till Kurrebo (http://www.kurrebo.se/) (nära Tingsryd, södra delen av Småland) som är en visningsträdgård.

2008: Madeira

Madeiras flygplats brukar ligga på aftonbladets topp tio över världens läskigaste flygplatser. Landningsbanan är relativt kort och inflygningen börjar ute över Atlanten och inte många meter efter du är över ön måste flygplanet ta mark. Samma sak tillbaka, fast tvärtom, har inte planet tillräckligt med fart och kan lyfta så är det vattnet nedanför som väntar.
Men det var det värt. Fint väder, bra promenadvägar längs deras bevattningskanaler (så kallade levador) och många pratar engelska (var mycket brittiska turister där). Gillar man att äta fisk är det en bonus. (Några lokalbussresor på serpentinvägar i alltför hög fart får man stå ut med.)

2007: Kungsleden Abisko - Kebnekaise - Nikkaluokta

Så började färden mot Kebnekaise från Abisko. Mycket mygg i början, långsamt uppåt för att sedan gå rakt nedåt bara för att komma ner i en blåsig dal.
Färden upp till Kebs topp gick över ett vattendrag utan bro (som enligt kartan skulle vara där, men hade tydligen försvunnit i vårfloden något år tidigare om jag inte minns helt fel), uppför ett berg och halvt ner igen innan vi kom upp till toppstugorna (raststugor med (då) bra teliatäckning) där vi mellanlandade och åt lunch för att sen bege oss ut i regnet och senare snöstormen (för mig som är från söderöver så är det snöstorm så fort det snöar och blåser). Stigen upp till toppen var smal men upptrampad (när vi väl hittade den). Hade inte märkt vi var högst uppe om det inte varit för en samling flaggor. Bildgooglade senare utsikten från toppen och jag kan nog konstatera att jag i efterhand är glad det var dåligt väder så jag inte såg stupet bredvid stigen ;) (Fast då var jag inte glad att det snöade i juli eftersom mitt regnställ tydligen inte är gjort för snöstormar.)

Berget som är längst till höger (med avhuggen topp och snö), är Tuolpagorni.

2007: Inlandsbanan eller resan norrut

Tio år efter jag tillsammans med min gamla scoutkår erkände oss besegrade inför bestigningen av Kebnekaise var det dags att göra ett nytt försök.

Resan norrut började på riktigt i Östersund där vi steg på inlandsbanan (http://www.inlandsbanan.com/resor/se/.html) som går sommartid upp till Gällivare, där vi dagen efter tog det vanliga tåget till Abisko för att påbörja kungsleden (se ett senare inlägg).